SportsInternational-Premier-League

Ny chans att vinna Premier League-resa. Se West Ham – Swansea och bo gratis på hotell!

Var med på In the blood-bloggens tävling för dig som gillar Premier League och som vill åka till London i december för julshopping och se matchen West Ham – Swansea.

Du kan vinna ett paket med 2 biljetter och 2 hotellnätter, värt ca: 5 000 kr!

 

West_Ham_match_Boleyn_Ground_2006 

 

Tävlingen är enkel. Gör så här för att vara med:

1. Gilla vår Facebook-sida Prata om Premier League och bjud in minst 15 Facebook-kompisar till sidan.

2. Gå in på Sports Internationals hemsida. I deras logga står texten: Vi älskar fotboll. Du ska leta efter texten Du älskar…

3. Anmäl dig till tävlingen genom att skriva en kommentar till det här inlägget här på bloggen och skriva vad det står att Du älskar…

Bland dem som uppfyllt samtliga punkter senast söndag 12 oktober 24:00 drar vi en vinnare som publiceras på In the blood-bloggen måndag 13 oktober.

Priset är värt ca: 5 000 kr och består av ett fotbollspaket med 2 hotellnätter och 2 biljetter i London till West Ham – Swansea den 20 december.

Ev vinstskatt betalas av vinnaren. Observera att flygresa inte ingår i paketet.

 

Lycka till!

In the blood

Vad har Southampton, Leicester, West Ham och Swansea gemensamt?

Vad har Southampton, Leicester, West Ham och Swansea gemensamt? Dom ger aldrig upp och dom vinner över storlag efter storlag. Det finns ingen som går säker längre.

Det säger Paul Scholes, Uniteds gamla storspelare, som var lika viktig för både klubblag och landslag som någonsin Mjällby, Schwarz och Mild var för Sverige.

 

640px-P_Scholes

 

I sin kolumn i Evening Standard berättar han om en skillnad han ser jämfört med hur det var på hans egen tid. Han pekar på två stora skillnader.

1. Det finns inget lag som viker ned sig bara för att dom hamnar i underläge längre. Ta som exempel förra veckan när Leicester hamnar i underläge 3-1 mot United. Förr hade många lagt av vid det underläget. Men inte nu längre. Nu kämpar man 100 % tills domaren blåser av.

2. Det finns inga långsamma spelare längre. På Premier League-nivå måste du sköta dig med både träning, kost och vila. Det går inte att spela i ligan utan att hålla toppformen. Det gör att matcherna ofta blir jämnare och att svagare lag har chansen att hänga med.

Scholes ”name droppar” Mark Hughes i Stoke, Sam Allardyce i West Ham, Garry Monk i Swansea och Nigel Pearson i Leicester som tränare vars lag har närmat sig den absoluta toppen.

Visst är det väl mycket roligare för oss som tittar också? Det är klart att vi vill att vårat favoritlag ska vinna varje match. Men en jämn och oviss liga kittlar ännu mer.

Vilken annan liga än Premier League kan bjuda oss på det?

Och vilken annan liga bjuder på fotbollssånger av högsta klass?

Läs artiklarna Songs and Fascination del 1 och del 2 för vår egen topplista.

Songs and Fascination, del 2: Glad all over!

Vi fortsätter att titta och lyssna närmre på klubblåtarna som vi hör på arenorna runt om i Premier Leaguestäderna. I första delen var det de stora klubbarnas låtar som stod i fokus samt redaktionens egna favorit, West Ham.

Nu kikar vidare på några andra klubbar med speciella sånger.

Närmast att ta sig in på förra veckans fem i topplista, var laget som fått namnge det här inlägget:

Crystal Palace: The Dave Clark Five – Glad all over!

Låten som släpptes 1964 och i April det året nådde toppen av Englandslistan började redan på 60-talet användas som inmarschmelodi på Selhurst Park, den spelas också om Palace vunnit, snuttar vid Palacemål, kan nämnas att även Blackburn numera använder Glad all over.

Länken nedan visar dock Palacelaget ’90 som inför FA-Cupfinalen 1990 spelade in och framför låten i TV med i tidstypiska overaller. Vilka stjärnor känner du igen?

Videolänk: Glad all over

Southampton:  Louis Armstrong – When the Saints go marching in.

En av det mesta självklara låtvalen hör man nere på S:t Mary’s och det är ju kanske den mest klassiska inmarschen av alla When the Saints go marching in. Skillnaden är att Southampton går just under smeknamnet The Saints sedan 1885, och därför inte ändrat något i texten, och kan således köra Louis Armstrongs originalversion, fast oftast är det ju publiken själva som står får sånginsatsen, som på videon nedan från ett möte med Arsenal.

Videolänk: When The Saints

Everton: TheEverton Song -It’s a Grand Old Team

En annan vi gammal visa hittar vi på Villa Park, där det ibland sjung till denna. Som är skriven till laget för Herrans många års sen, och den sjungs faktisktist fortfarande, vilket den andra länken visar. Annars är ju Z-cars deras inmarschlåt, men den här som vi har valt tycker vi är lite skojigare.

Sången sjöngs flitigt på 60-talet  men föll sedan i glömska men togs upp igen på 80-talet och används i dag och för att fira segrar, helst mot ärkerivalen Liverpool då man är några år äldre än sin rival.

Kan ju nämna också att den används av flitigt av Celtic upp i Glasgow men även till och från av Tottenham, dock inte The Everton song version som vi länkar till här.

Videolänk: It’s a Grand Old Team

Videolänk2: It’s a Grand Old Team (seger mot LFC) 

Aston Villa: Jeff Beck – Hi Ho Silver Lining

Med i toppen av ligatabellen i år jagar Aston Villa, men hur står dom sig i konkurrens med de övriga topplagen gällande klubblåtar. Jo, problemet de har att de verkar svårt att enas om en låt. Den vi på redaktionen gillar mest är Jeff Beck’s Hi Ho Sivler Lining. Även Wolverhampton använder denna låten och den har väl egentligen inget Villa tema överhuvudtaget. Så Nej Villa på sångfronten håller ni inte till på övre halvan bland Premier Leagueklubbarna

Videolänk: Hi Ho Silver Lining 

Swansea: Roger Evans – The Swansea City Song (Take me to the Vetch Field)

Men hur är det i Wales då sjungs det något där. Jo då, lite mer Western style men ett jäkla drag det vet ni alla som träffat Walesare och då speciellt på fotboll. Och ärligt talat när man hör studio versionen i länk1 blir man ju inte direkt upphetsad, men kolla läktarversionen i länk2 då jäklar.

Sången spelades första gången av Roger Evans och hans band på The Vetch Field 1978 då han bara var 13 år, sedan dess är den en given del i Swansea Kulturen även om man nu lämnat the Vetch.

Videolänk1: The Swansea City Song (Take me to the Vetch Field)

Videolänk2: The Swansea City Song (Läktarversion)

Missa inte heller Del 1, om du missat den finns den: HÄR

Och passa på att kolla vad du kan om Premier League: Här är vårt Premier League Quiz

Superlördag – Två Premier League matcher live på en dag

London är en fantastisk fotbollsstad. Här spelar många av världens bästa spelare i några av världens mest kända lag. Som till exempel nu på lördag.

Tänk att få gå på Emirates och se Arsenal mot regerande mästarna Manchester City. Det vattnas i munnen på oss fotbollsälskare.

Tänk samtidigt att få gå på Stamford Bridge och se en tidigt seriefinal mellan ramstarka Chelsea och överraskningen Swansea. Minst lika frestande.

Vilken match skulle du ha valt?

 

Jose Mourinho

 

För mig var valet enkelt. Arsenal börjar 12:45 och Chelsea 15:00. Jag förstod nu vad det uttjatade uttrycket Superlördag verkligen betyder och bestämde mig för att gå på båda två.

Och det, käre läsare, kommer bli en utmaning!

Problemet är inte att matcherna går in i varandra, det är ju faktiskt 27 minuter mellan dom. Om domaren lägger till dom vanliga 3 minuterna.

Med tunnelbanan är det ungefär 14 stationer, borde kunna gå på knappt en halvtimme. Piccadilly Line tar mig snabbt från ena änden av stan till den andra. Så infrastruktur finns.

Vilket är då utmaningen? Har du varit på Emirates eller gamla Highbury så vet du. Tunnelbanekön. Är du sen ut från stadion kan du få stå en timme.

Därför har jag lagt följande plan.

1. Åka ut tidigt till Arsenal för att kunna rapportera från den lilla fina medlemspuben till vänster från tunnelbanan.

2. Gå in i god tid på Emirates för att verkligen kunna njuta av min Club Level-biljett.

3. Se på Arsenal – Manchester City fram till ungefär minut 70. Och sedan springa som en galning och kasta mig på tunnelbanan.

4. Det skulle kunna innebära att jag är framme på Stamford Bridge någongång mellan 14:45 och 14:55 och att jag till och med hinner se slantsinglingen före avspark.

5. I paus slappnar jag av med en iskall Singha (Chelseas ölleverantör) och skriver en rapport hem till vår Prata om Premier League-sida.

6. Efter matchen pustar jag ut, kanske på Butchers Hook, precis utanför arenan. Kollar kvällsmatchen på TV och beskriver mina intryck av att ha uppfyllt en gammal pojkdröm.

Två matcher på samma dag. Är det möjligt? Åtminstone värt att prova, eller hur?

Följ med på både bloggen och Facebook på lördag eftermiddag. Så får vi se om jag hinner fram.

Spontana förslag på hur planen kan förbättras emottages vänligt! Kommentera gärna!

Tills dess, läs uppsnacket till Arsenal – Manchester City här

Och var med i vår tävling om en fotbollsresa för 2 personer så att du sitter på Club Level på Emirates nästa gång!

Tror du mig när jag säger att jag längtar till lördag?

Öka farten sista kvarten del 2

Brukar du vara orolig att ditt favoritlag ska släppa in det där avgörande målet i slutet av matcherna?

I andra delen av In the blood-bloggens undersökning av hur bra eller dåliga Premier League-lagen är i slutskedet av matcherna ska vi fokusera på just detta. Insläppta mål sista kvarten.

Absolut tätast i hela ligan är faktiskt inget av dom absoluta topplagen. Everton är rätt svar. Dom släppte bara in 6 mål i slutskedet. Lite överraskande därför att dom denna säsongen redan släppt in 4 mål på 3 matcher. Mot Arsenal 2 st.

 

Leighton_Baines_throw-in foto: Nick

 

På 6 mål hittar vi också Leicester. Kom dock ihåg att dom spelade i Championship förra säsongen. Så vi får utgå från att motståndet var svagare där. Men som vi tog upp redan i del 1, när ett lag har lärt sig att spela på ett visst sätt och är vana att hålla tätt kan mycket väl den vanan fungera i en högre division också.

Trea på listan är väntat nog Chelsea. Deras defensiv är ju världsberömd. Du minns säkert när dom spelade på 0-0 mot Arsenal på bortaplan dagen före julafton förra året. Bort med bollen var det som gällde i 90 minuter.

På fjärde plats hittar vi Swansea och Manchester United som släppte in 8 mål var. Värt att nämna är att regerande mästarna Manchester City bara kommer i mitten av listan med 11 insläppta mål.

I botten av listan, med fans som slet sitt hår efter missade poäng i slutminuterna, hittar vi Sunderland. Hela 14 insläppta. West Ham är näst sämst med 13.

På tredjeplats från botten hittar vi faktiskt Liverpool som släppte in 12. Det var ju full fart framåt som gällde för Sturridge och hans mannar. Och allt som oftast svängdörrar bakåt.

Vill du veta vilka som gjorde flest mål sista kvarten? Läs del 1 här.

Vi kommer tillbaka med mer Nördvändigt vetande under hösten. Så att du kan dominera bland fotbollspolarna och på jobbet med livsviktig In the blood-kunskap.

 

Han snittar 1.33 mål per match

Premier League har fyllts på med många spännande spelare till den nya säsongen. En av dom glittrar av guld redan efter 4 matcher.

Diego_costa_Chelsea Foto: Ultraslansi

Det handlar självklart om Diego Costa, som förra säsongen sköt sitt Atletico till både guld i La Liga och final i Champions League. Han var med och slog ut Chelsea i semifinalen av Champions League förra säsongen. Och man skulle kunna tro att det gjorde José Mourinho grinig. Istället för att tjura såg han möjligheterna mitt i eländet och köpte helt enkelt in honom till sitt lag och betalade vad det kostade. Chelsea-fansen är nog glada för det nu. På dom 3 första matcherna har Costa gjort 4 mål och snittar just nu 1.33 mål per match. José har fått sin striker. Visste du att Diego Costa inte är Spanjor från början. Han är Brasse. Han gick från Brasilien till Braga i Portugal och därifrån till Madrid och Atletico. Att han är en riktig målskytt, som i längden kan snitta mer än 1 mål per match visade han förra säsongen när han efter 16 matcher hade gjort 17 mål. Och nu frälser han Chelsea. Allt är dock inte riktigt så bra som det verkar. Igår kom rapporter från spanska landslaget att Costa blivit skadad och missar EM-kvalet för Spanien. Ännu vet vi inte om han missar seriefinalen mot Swansea nästa helg. Kanske måste en annan gammal skarprättare stiga fram ur Jose’s gömmor. Han har låtit Didier Drogba sköta leveranserna förut med finfint resultat. Nog känns det som om Chelsea är hetare framför mål än förra året, eller hur?

Är bollen verkligen rund?

Ibland händer det oväntade saker på fotbollsplanen. Till exempel som i senaste omgången av Premier League när stjärnspäckade och extremt hemmastarka Manchester City plötsligt förlorar mot Stoke.

Eller i en match för flera år sedan när Liverpool’s målvakt snopet får se bollen rulla in i mål efter att ha studsat på en inkastad badboll. Tala om surprise!

I sådana lägen är det lätt att ta till gamla kommentatorsklyschor. Och vilken är den absolut vanligaste?

Bollen är rund.

Vi på In the blood vill bidra med den detaljerade och (åtminstone för oss) livsnödvändiga kunskapen som får dig att dominera dina fotbollsdiskussioner. Därför gick vi bakom rökridån för att reda ut vem som egentligen var först med det bevingade uttrycket.

Västtyskland besegrade överraskande Ungern i VM-finalen 1954. Coach var Sepp Herberger och det var han som först sa orden Bollen är rund, The ball is round. Men det är faktiskt en förkortning. Hela citatet lyder:

”The ball is round, so that the game can change direction”

Bollen är rund, så att spelet kan ändra riktning. Eller fritt översatt, så att spelet kan förändras snabbt.

Han sa detta för att beskriva för alla att på fotbollsplanen kan precis vad som helst hända. Vi måste ge honom rätt efter bara tre omgångar av Premier League. Eller hade du tippat Everton – Chelsea 3-6 eller Manchester United – Swansea 1-2?

Sedan får vi väl fortsätta att stå på hans sida inför det faktum att dom flesta bollar, åtminstone inom fotbollen, faktiskt är hyfsat klotlika…

Var det egentligen kris förra året eller bara en reaktion efter ligavinsten året innan?

Det kanske känns som det är en överspelad händelse, fastän den inte ens är ett halvår gammal. Vi vet att Manchester United floppade förra året och nu förlorade öppningsmatchen mot Swansea. Och är det något vi verkligen har fått information om så är det att lagets dåvarande nya tränare, Moyes, fick sluta efter bara ett halvår och nu har ersatts av frälsaren Louis van Gaal.

Men innan vi stänger diskussion om förra säsongens misslyckande för gott vill vi lyfta fram en tanke angående Man U förra säsongen.

Tänk om det inte var någon kris? Tänk om det bara var en logisk utveckling? Och var det verkligen rimligt att kräva att man direkt skulle försvara sin titel?

För en Manchester United-supporter innebär en säsong som inte leder till ligaseger ett stort misslyckande. Men faktum är att om du undersöker dom senaste 30 årens ligasegrare så upptäcker du att den regerande mästaren bara har lyckats försvara sin titel året efter vid sju tillfällen.

Senast det hände var mitt i Sir Alex senaste riktiga storhetstid, mellan 2006 och 2008 när Man U vann tre år i rad.

Tittar man på lagets insats förra året, som självklart var en stor besvikelse, var det kanske en reaktion på segern året innan?

Moyes kanske gjorde rätt sett i ett längre perspektiv och hade inlett en ny storhetstid om han bara hade fått jobba färdigt året och i lugn och ro fokusera på den nya säsongen?

Det kommer vi aldrig att få veta.

Det vi säkert vet är att en viss van Gaal behöver få en bra start på årets liga, vilket innebär flera segrar i rad från och med nu. För annars vet han exakt vad som händer när snön börjar falla. För utan Europaspel kommer fansen kräva att Man U är med i toppen av ligan. Annars hänger holländaren löst.

Och svaret på frågan om det går att försvara en titel i Premier League vet vi först i maj…

Kanske är konkurrensen så hård att det inte längre är möjligt. Vad tror du?

Om bloggen

Startad:
2014-08-11

Författare:
Max Söderpalm
Gunnar Jönsson

Nyheter från Premier League

RSS Okänt flöde
Tabellen

Widget powered by WhatstheScore.com